Generellt om rasen
Chinese Crested Dog är en pigg och framåt ras, gladlynt och nyfiken, öppen för upptåg och mycket fäst vid sina människor. I standarden står det att läsa att "Chinese Crested Dog är gladlynt och aldrig ilsken." AKC, den amerikanska kennelklubben, beskriver rasen som alert, lekfull och tillgiven och rekommenderar aktiviteter som agility och lure coursing, förutom de vanliga, utställning och lydnad. The Kennel Club i UK, som räknas som rasens hemland nu, beskriver rasen som tillgiven och intelligent, med en stark kroppskonstitution. De är unika och härliga sällskapshundar och dessutom bra vakthundar.
Rasens historia, bakgrund och utveckling
Ursprunget till Chinese Crested Dog är till stor del höljt i dunkel. En teori är att de har utvecklats från hårlösa hundar som köpmän och andra seglare fann i Afrika och att de via skeppsresor spreds till hamnstäder runtom i världen. Kineserna, som tycks ha föredragit små hundar, ska ha avlat selektivt och fortsatt sin handel med dem och det sägs att Han-dynastin i Kina (ca 200 f.Kr. till 200 e.Kr.) hade hundar av den här typen. Där ska de, förutom till mat, ha använts som vakthundar vid skattkammare och i en lite större och tyngre variant, som jakthundar.
En annan teori, är att de nakna hundarna har sitt ursprung i Syd- och Centralamerika och att de därifrån spridits över världen via båt. Den tredje teorin, är att de nakna hundarna har sitt ursprung i Asien och därifrån spreds sjövägen till såväl Afrika som Sydamerika. Oavsett var hundarna har sitt ursprung, har kinesiska handelsresande spelat en central roll för hur de spridits över världen. Arkeologiska fynd i Ecuador, från omkring år 1000 före vår tideräkning, visar på ett samröre med Asien (avbildningar av hus, stämplar av olika slag, keramiska nackstöd m.m.).
En intressant slutsats man kan dra i det här sammanhanget är att de nakna hundraserna i Sydamerika finns på den västra sidan av kontinenten, d.v.s. vid Stilla havet, med direktrutt till Asien. De äldre källor man funnit tyder på att nakenhundarna i Asien funnits mest i Kina med omnejd, men Asien är "besvärligt" eftersom man i mångt och mycket gjorde sitt bästa för att hålla européerna utanför. I Afrika verkar det å andra sidan ha funnits nakna hundar lite överallt på kontinenten, vilket talar för den första teorin om ett afrikanskt ursprung, men då borde de nakna hundarna ha kommit tidigare till Europa, om man inte tyckte att det var för besvärligt med tanke på klimatet. Ursprunget är och förblir höljt i dunkel.
På 1500-talet ska upptäcktsresande ha funnit nakna hundar i hamnstäderna i Syd- och Mellanamerika, såväl som i Afrika och Asien. Under 1800-talet börjar de dyka upp som avbildningar inom konst och arkitektur i Europa och även på foton från Brittiska tävlingar eller utställningar, men vid den tiden fanns såvitt man vet inget direkt avelsprogram.
Kring sekelskiftet 1900 fick rasen ett popularitetsuppsving i USA och de dök upp på utställningar mellan 1885 och 1926. Man började föra bok över avelsdjur och det finns ett register som går tillbaka till 1930-talet. På 1950-talet skaffade scenkändisen Gypsy Rose Lee en Chinese Crested Dog. Hon kom att bli en ivrig uppfödare och tack vare hennes kändisskap blev rasen mer allmänt känd i staterna. AKC godkände dock rasen först 1991.
Chinese Crested Dog är en pigg och framåt ras, gladlynt och nyfiken, öppen för upptåg och mycket fäst vid sina människor. I standarden står det att läsa att "Chinese Crested Dog är gladlynt och aldrig ilsken." AKC, den amerikanska kennelklubben, beskriver rasen som alert, lekfull och tillgiven och rekommenderar aktiviteter som agility och lure coursing, förutom de vanliga, utställning och lydnad. The Kennel Club i UK, som räknas som rasens hemland nu, beskriver rasen som tillgiven och intelligent, med en stark kroppskonstitution. De är unika och härliga sällskapshundar och dessutom bra vakthundar.
Rasens historia, bakgrund och utveckling
Ursprunget till Chinese Crested Dog är till stor del höljt i dunkel. En teori är att de har utvecklats från hårlösa hundar som köpmän och andra seglare fann i Afrika och att de via skeppsresor spreds till hamnstäder runtom i världen. Kineserna, som tycks ha föredragit små hundar, ska ha avlat selektivt och fortsatt sin handel med dem och det sägs att Han-dynastin i Kina (ca 200 f.Kr. till 200 e.Kr.) hade hundar av den här typen. Där ska de, förutom till mat, ha använts som vakthundar vid skattkammare och i en lite större och tyngre variant, som jakthundar.
En annan teori, är att de nakna hundarna har sitt ursprung i Syd- och Centralamerika och att de därifrån spridits över världen via båt. Den tredje teorin, är att de nakna hundarna har sitt ursprung i Asien och därifrån spreds sjövägen till såväl Afrika som Sydamerika. Oavsett var hundarna har sitt ursprung, har kinesiska handelsresande spelat en central roll för hur de spridits över världen. Arkeologiska fynd i Ecuador, från omkring år 1000 före vår tideräkning, visar på ett samröre med Asien (avbildningar av hus, stämplar av olika slag, keramiska nackstöd m.m.).
En intressant slutsats man kan dra i det här sammanhanget är att de nakna hundraserna i Sydamerika finns på den västra sidan av kontinenten, d.v.s. vid Stilla havet, med direktrutt till Asien. De äldre källor man funnit tyder på att nakenhundarna i Asien funnits mest i Kina med omnejd, men Asien är "besvärligt" eftersom man i mångt och mycket gjorde sitt bästa för att hålla européerna utanför. I Afrika verkar det å andra sidan ha funnits nakna hundar lite överallt på kontinenten, vilket talar för den första teorin om ett afrikanskt ursprung, men då borde de nakna hundarna ha kommit tidigare till Europa, om man inte tyckte att det var för besvärligt med tanke på klimatet. Ursprunget är och förblir höljt i dunkel.
På 1500-talet ska upptäcktsresande ha funnit nakna hundar i hamnstäderna i Syd- och Mellanamerika, såväl som i Afrika och Asien. Under 1800-talet börjar de dyka upp som avbildningar inom konst och arkitektur i Europa och även på foton från Brittiska tävlingar eller utställningar, men vid den tiden fanns såvitt man vet inget direkt avelsprogram.
Kring sekelskiftet 1900 fick rasen ett popularitetsuppsving i USA och de dök upp på utställningar mellan 1885 och 1926. Man började föra bok över avelsdjur och det finns ett register som går tillbaka till 1930-talet. På 1950-talet skaffade scenkändisen Gypsy Rose Lee en Chinese Crested Dog. Hon kom att bli en ivrig uppfödare och tack vare hennes kändisskap blev rasen mer allmänt känd i staterna. AKC godkände dock rasen först 1991.